Norska Alicja Ziolko är en av residensartiserna som bor på Circolo Scandinavo i december. Ziolko har tidigare bott i Rom i 8 år samt i Puglia i 2 år då hon har arbetat för t.ex. La compagnia delle Forniche med teater och tango samt spelat på SPOLETO festivalen. Under dessa år fick Ziolko chansen att i sitt favoritland skådespela sina favoitroller, bl.a. Lady Macbeth och Gertrude. Det var faktiskt genom Sheakspeares teatertexter som Ziolko lärde sig tala italienska, något som i början ledde till att hon talade ganska arkaiskt och gammalmodigt. Än idag kan det smyga in smålustiga språkfel eftersom hon nästan aldrig läst italiensk grammatik. Bra verkar det ha gått i alla fall!
Ziolko trivs som fisken i vattnet i Rom och anser det vara en extrem lyx att det finns möjlighet att arbeta tillsammans med och träffa andra skandinaviska artister på Circolo Scandinavo. Flera av hennes italienska kollegor har också efterfrågat liknande arrangemang för dem utomlands, men det verkar vara en väldigt ovanlig uppsättning! Att återvända till Rom har varit både emotionellt, kärt och lite chockerande. Genom hennes arbete tillsammans med Annikki Wahlöö med projektet PLATON PLATINA vars utgångpunkt är en dialog av Platon, har det även ingått en stor dos hjärngymnastik med diverse existentiella och metafysiska frågor. En sak som knyter projektet med Platon till Rom är att man här kan ha en djup diskussion om Platon och dygder och vad som helst annat medan man står och dricker kaffe vid disken i det lokala cafét. Vad är gott, vad är ont? Vem är ond, vem är god?
"Den goda människan är den som gör ont frivilligt och vet att han gör det"
Till favoritplatserna i Rom hör Pantheon dit Ziolko alltid kommer tillbaka, knäpper en bild och publicerar den. Ziolko var också med när Teatro Valle var ockuperat under 3 års tid, och att stå på scen och känna den otroliga kontakten med den engagerade publiken är något hon saknar idag. I dagens läge i Norge är det inte många som buar eller visar sin åsikt mer, fast det känns snopet att betala dyra pengar för sina biljetter. Det som å andra sidan inte faller Ziolko i smaken med hennes gamla hemstad är för det första avsaknaden av moped, samt den opålitliga lokaltrafiken. Rom har inte klarat av att växa på ett sätt som skulle underlätta trafiken och det historiska centret försvårar den saken. Ziolko menar också att man här har problem att planera på lång sikt, medan snabba beslut och snabba lösningar går lättare igenom.
Inför ett besök i Oslo menar Ziolko att naturen är Norges konst. Möter du någon på en stig i skogen så hälsar man, medan om en främling hälsar på dig i mataffären kan det bli konstig stämning. Det finns andra sociala regler i naturen. Från operan i Oslo är utsikten god, även om Ziolko själv anser att byggnaden i sig inte tar särskilt väl hänsyn till naturen. Ziolko rekommenderar också Vigelandsparken och mausoleumet till den mindre kända brodern, Emanuel Vigeland som besöksmål.
Text: Oona Haapamäki
Bild: Valeria Tomaso